Category Archives: Istanbul

Dag fyra, hemresan

Standard

På söndagen var det bara käka frukost, packa och ta sig till flygplatsen som gällde.

Tavla på hotellrummet.

Tog också kort på hisstjejen innan vi drog. Det var en video som spelades i hissen, hon stod och fixade lite med håret, kollade runt och så vidare som om hon också åkte hiss… Skumt. Det spelades även upp en mycket behaglig, kvinnlig röst som långsamt och lite sensuellt (?) sa: ”Welcome to Point hotel. Please visit our website… ” o.s.v. varje gång man gick in i hissen.

Skylt på flygplatsen.

Istanbul från luften. Där är alla båtarna igen..

Och så Stockholms skärgård. Nästan hemma…

Då var det till sist slut på Istanbulrapporteringen. Staden var otroligt fin och intressant och vi hade en jätterolig och bra resa. Jag har jättefina minnen (och bilder) och återupplever ofta stunderna i mitt huvud… Jag vill definitivt åka tillbaka, det var mycket vi inte hann med och en del man vill uppleva igen… 🙂



Annonser

Dag tre, kvällen

Standard

Området vid bron var fint, såg många lite finare, nyare hus när vi kom dit. Nere vid vattnet verkade det vara ett restaurang- och nöjeskvarter och det var mycket folk ute. När vi kom dit hade det börjat skymma och brons lampor hade tänts (det var en anledning varför vi ville åka dit, för att se det.) Inte heller här gick det båtar över till andra sidan men man kunde åka på en timmes tur på Bosporen. Vi var åka-båtsugna och hade inget bättre för oss så efter att ha gått runt och kikat litegrann körde vi på det.

Det låg en moské precis vid vattnet också.

Asien.

Bosporusbron


På båten

Det var riktigt mysigt och fint att åka båt och se den upplysta bron och alla andra ljus från staden. Den asiatiska sidan är tydligen den lite dyrare och vi såg en del verkligt fina och moderna villor längs vattnet, jäklar alltså… Efter båtturen satte vi oss på en terass på en restaurang och käkade. Sen åkte vi ”hem” till hotellet och dag tre var slut…

Jag på restaurangen, bron i bakgrunden. Ser lite uttråkad ut, haha, men det var jag inte vad jag kan minnas. 🙂

Dag tre, eftermiddag

Standard

Efter Hagia Sophia gick vi till Grand bazaar. Det var verkligen jättestort, massor av gator och butiker. Man kunde inte hitta tillbaka till nåt ställe man varit på, från varje gata ledde en massa gator åt höger och vänster, verkligen en labyrint.. Men om man utgick från utbudet så kanske det skulle behövts runt 20 butiker, det var många som hade samma saker. 😉

Ingången.

En av de stora gatorna.

Vi provade lite snygga hattar.

När vi var klara där, och hittat ut, åt vi lunch och gick sen till kryddbazaaren.

Många varor och mycket färger…

En massa turkiskt godis.

”Five times in the night”, hahaha. 🙂

Efter att ha köpt lite godis och saffran gick vi ut från marknaden och ner till vattnet.

En cool / rolig båt.

Den s.k. ”Nya moskén”. Från 1600-talet… 😉


Vi hade tänkt att åka båt över till den asiatiska sidan av Istanbul, men det visade sig att det inte gick några sådana. Vi tog istället en taxi till området vid vattnet nära Bosporenbron (den man såg från hotellrestaurangen).

Dag tre, Hagia Sofia / Ayasofya

Standard

På lördagen blev det dags för höjdpunkten (för mig) – Hagia Sofia. (Hagia Sofia byggdes som en kristen kyrka på 500-talet av Kejsar Justianus, blev en moské under ottomanska riket på 1400-talet och är idag ett museum.) Jag hade sett fram emot det sen vi bestämde oss för att åka till Istanbul och hade velat se byggnaden sen jag läste om den i konstvetenskapen och blev fascinerad av den. Jag blev inte besviken. Om man aldrig känt sig liten förut så gjorde man det nu under de stora kupolerna. Det var nästan en religiös upplevelse för mig, fast arkitektur-religiös liksom… 😉 Jag blev tårögd och kunde knappt prata först (eller stänga munnen…) Det var så stort och vackert. Breathtaking i brist på bättre (svenska) ord. Efter dessa ord kommer det bli lite konstigt att visa bilderna, de ger ju inte det hela rättvisa. Detta är ju min personliga känsla, det är inte säkert att de andra som var där tyckte så eller att ni skulle känna sak om ni såg det på riktigt, men ni kan ju tänka er att det i alla fall är lite mer maffigt än på dessa amatörfoton.. 😉

Hagia Sofia, utsidan

Portarna in från ”korridoren”.

Bild tagen från en av gallerierna (sidogångarna på andra våningen) ner mot entrén.

Mot koret.

Kupoler.

Stora pelare här också…

Vi i galleriet.

Mosaiker i ena galleriet. En massa Jesus, såklart. 🙂


Närbilder. Oh, allt detta glittrande guld… 🙂


Mosaik ovanför en av ingångarna till ”korridoren”. Konstantinopel visar upp sin stad och Justianius sin kyrka för Jungfru Maria.

Dag två, kvällen

Standard

När vi kom till restaurangen på bazaaren var dansen (som hette dervish) och musiken i full gång och vi beställde in lite smårätter.

Dansaren.

Dansen gick ut på att han snurrade runt utan att man såg att han rörde fötterna och höll händerna på ett visst sätt, väldigt fint och coolt faktiskt. Det var några som spelade och sjöng också, men de syns inte i bild.

Martin dricker turkiskt te. De försökte ge en de där teet hela tiden, efter maten, jämt. Inget för en icke-tedrickare som jag.. 😉

Det var riktigt trevligt där, kul att se dansen och mysigt att sitta där bland allt folk i den ljumma kvällen. Några äldre män vid bordet bredvid oss drack te, rökte vattenpipa och spelade backgammon, väldigt gemytligt. 🙂

När det började bli lite mörkt gick vi upp mot moskén och Hagia Sofia då jag hade läst att de ska vara upplysta på natten och det tyckte vi lät fint. Det var det också..

Blå moskén by night

Hagia Sofia by night

Sen gick runt lite till på de närliggande gatorna. Vi  träffade bland annat en lite dragen butiksägare som, när han fick veta att vi var svenskar, hälsade oss med ”Tjena tjena mittbena” (hur kan man inte börja skratta?) och berättade om hur Kenneth Andersson spelat fotboll i ett turkiskt lag (den andra att nämna det den dagen…) Sen åkte vi tillbaka till hotellet för att sova och det var slutet på dag två i Istanbul! 🙂

Dag två, ”senare”.

Standard

Efter moskén åt vi lunch och gick runt lite. Martin föreslog att vi skulle gå ner till vattnet som vi hade sett när vi åkte dit på förmiddagen.

Snäckor i asfalten på en gata vi gick på. Coolt. 🙂

Nere vid vattnet (som jag efter lite efterforskning är ganska säker var Marmarasjön) satte vi oss på en bänk och njöt av vädret och utsikten. Det var så himla fint! Vattnet var så blått och staden var så vit, fick nån Miamikänsla av det (fast jag aldrig har varit där…) Kunde suttit hur länge som helst där tror jag. 🙂

Martin på bänken.

Massor med båtar.

Åt vänster.


Åt höger.

En gubbe hade satt upp en liten ”nötaffär” på en bänk. 😉

En sista bild av utsikten över staden.

Skulle man inte gå hit varje dag om man bodde här? Lyckostiga Istanbulbor… 😉

Efter ett tag gick vi vidare längs vattnet och till sist kom vi inte längre. Vi bestämde oss för att gå tillbaka upp till en restaurang vi sett på den lilla bazaaren där de skulle ha uppvisning av en traditionell turkisk dans.

Några slitna hus vi såg under promenaden.

En gammal mur.




Dag 2, Blå moskén

Standard

När fredagsbönen var klar gick vi till Blå moskén, eller Sultanahmet moskén som den heter egentligen, och gick in. Man var tvungen att ta av sig skorna och jag fick ha en sjal för att tacka axlarna och armarna, dock ej håret vilket jag trodde. Där inne var det verkligen coolt, väldigt stort, högt i tak och mönster överallt. För att vara helt ärlig så tycker jag att utsidan är vackrare  och mer imponerande på ett sätt, men så är jag arkitekturnörd också… 😉 Insidan var såklart vacker och imponerande också. Inte nåt man ser överallt… Nåt som var coolt tyckte jag var böneutropen, det fanns en till moské väldigt nära och när man gick runt i kvarteret hördes båda samtidigt och liksom ”pratade i mun på varann”. 😉 Väldigt exotiskt, mina tankar gick till spelet ”Backpacker”. När man åker till vissa länder där så hörs nåt liknande i bakgrunden.. 🙂 Underliga referensramar man har kanske, haha.

”Blå moskén”

Ovanför ingången i muren

”Innergården”

Insidan

Taket

Och här får ni en idé om hur stora pelarna är…

Moskén ur en annan vinkel.

Det är väldigt svårt att med platta,tvådimensionella, begränsade bilder visa hur det ser ut. Man skulle behöva en 360 graders 3D kamera eller nåt.. 🙂 Men på ett sätt är det en del av charmen också tycker jag. Jag kan ta bilder eller filma till och med med det kan inte bli samma sak som att vara där, att se det med egna ögon, uppleva det, höra ljuden och känna dofterna.. Min upplevelse av platsen har bara jag och den kan jag inte fullt ut dela med mig av. Det är nåt fint och privat med det. 🙂